"Det är steketpinnarnas tid", säger grannen när han kommer in från morgonens fiske. Med detta menar han näbbgäddor eller horngäddor (Belone Belone). Det är spännande att locka dessa på fluga. Villigheten till hugg är extrem och det handlar bara om att skapa blänk i vattnet i närheten av ett stim. Jag gör det med flugor med grön kropp och flash av silver (minst 5 cm) på en enkelkork. Jag binder också in en stingerkrok som gömmer sig i den pulsande flashen. Eftersom jag fiskar hem flugan snabbt gör det inget om ett lager koppartråd tynger ner flugan. Det händer ibland ett örings släpps igenom "staketet" och tar flugan.
Om fisken är inne en solig vår- eller försommardag är det omöjligt att bli utan hugg. Faktum är att det är lite väl bra. Redan efter den tionde fisken är sensationen borta. De gröna fjällen klär händer, utrustning och båt hur försiktig man än är. Om man inte tar bort dem efter fisket tycks de "vulka" med materialet de sitter fast på. Jag har spön som håller tjugo år gamla fjäll.
Helst ska det inte blåsa men om det gör det ska man utnyttja vinden med få bakkast. Använd gärna en klumplina och använd inte mer lina än du behärskar. Fisken hugger fem meter från båten. Använd lätt klass för att göra fisket roligare, #5-6 brukar vara lagom.
Om näbbgäddan är stor kan den med fördel rökas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar