Avsaknanden av folk, solen som gått i moln skapar för en stund en kuslig känsla och jag tycker mig höra de i väggarna insparade skratten från det kända seklet då ån lockade sportfiskande från hela världen. Lite känsla av "Hotel Overlook" för er som sett filmen The Shining med Jack Nicholson. Jag drabbas något av vemod då jag tänker på förändringen från den tiden samtidigt som jag är medveten om att graden av hållbarhet idag är betydligt bättre än den som då fanns. Man odlade lax i mängder och satte dessa i ån för att bibehålla tillresandes framgång. Vattnet var dessutom hänsynslöst politiskt på den tiden. Mängder med pampar och höga chefer befann sig vid ån (premiärdagarna i synnerhet) för att stoltsera med fångst i media. På den tiden passerade 8-10 000 laxar fiskräknaren vid Marieberg, idag endast 12-1400. Klart att det är skillnad på fångststatistiken. En upplockad hona motsvarar 200 laxar i framtiden, fick jag berättat för mig. Många fiskar återutsätts av denna anledning.
 |
| Pool 1 Mörrum, bild tagen från Whiskey Island |
Man fiskar för nöjets skull, inte för maten. För slog man ihjäl all fisk för att kunna visa upp men också för att äta. Att ensam få en lax att jaga flugan en sen kväll i maj uppe på den norra sträckan är en upplevelse som slår allt annat. Att den sedan tar och man får hantera den, besegra den med ett grepp om stjärtspolen är det optimala. Fotot blir beviset för de som vill hamna i hall of fame, det vill säga med sitt namn blänka i statistiken.
Vissa poler är bättre än andra, så är det säkert. Det säger iallafall statistiken. 1'an, 4'an och 12'an sticker ut på den södra sträckan. I den första poolen, 1'an är det trångt under maj. Jag planerade att vara där först en majmorgon för någon vecka sedan. Redan 04.00 stegade jag ut med kaffemuggen från Laxen, rummet där jag bott under natten. Ute på bron kunde jag skymta en man i dunklet därute. Ganska snart noterade jag cigarettglöden från en till sittande på södra spetsen, dessutom i sällskap. Tre personer före mig, klockan 04.00. Fisket startar inte förrän 05.00. När timmen var slagen hade en kö av 12 personer bildats. Det skulle innebära att den siste inte skulle få våta sin fluga förrän efter sju. Klockan 08.30 lämnade jag ön för frukost på The Lodge. Då lämnade jag 15 personer därute och hade fått fiska två rundor. Två fiskar fångade i poolen under morgonen. Tusentals genomdrag av kanske hundra olika flugmönster. De två fångsterna får andra att lämna sin morgonpool för att köa i 1'an. Kvalitén faller men alla väntar på de 20 minuter man hinner dra flugan genom poolen. Statistiken ljuger men säljer.
 |
| Bild. Poolavsnitt på norra sträckan, underskattat för många |
Mörrumsån skulle bli bättre om man digitaliserade den. Det innebär att vi skulle få en ny, mer rättvisande statistik. Dessutom skulle realtidsinformation kunna delas om hur många som just nu fiskar i en pool.
Låt varje ankommande till en pool logga in via en app (Scanna QR-kod) som erbjuder användarkonto. Det ger uppgifter om hur många som just nu är inloggade i respektive pool, om det är lönt och värt det att förflytta sig från pool 12 till pool 4. Admin av systemet (receptionen) skulle dessutom få en realtidsuppfattning om hur fiskare sprider sig över ån. Statistiken som bildas är dessutom mer sanningsenlig. Om tre personer har fiskat på pool 29 och fångat en fisk överträffar detta de 30 som fiskat i pool 1 där fångsten blivit två fiskar (1:3 vs 1:15). Med råge.
Admin kan också påverka användare med att komma med tips under dagen, delvis för att styra val av pool. Restauranger erbjuda luncher samt att annan service på orten kan få plats.
 |
| Bild. Underskatta aldrig fickorna i snabbt vatten |
Låt framgångsrika sportfiskare i ån (de är framgångs-ambassadörer) få en ikon som visar ett de lyckats med fisket. Detta möter väl den stolthet man upplever då man kommer upp i dagens fångsstatistik. Låt användare, besökare registrera sin fångst i appen direkt.
Jag tar mig ner för trappan vid Laxens hus och blickar ut över en av Europas finaste laxpooler. Det står 16 personer på ön, två i fiskar i poolen. Jag stiger i vid stenbänken i slutet av ettan för att fiska mig runt kurvan in i pool 2. Solen sticker i ansiktet och jag lägger kast efter kast mot stenen på andra sidan. Vi det smala sundet hugger en fisk på flugan tillhörande fiskaren framför. Jag vevar upp och ser mannen snart landa och frige en tiokilos fisk. Blank som blånat silver. Nöjd kliver mannen upp.
Systemet kan göras tvingande men kommer sannolikt att skapa en revolution hos "de gamla" besökarna. Data kommer att fantastiskt att arbeta med. Varför ska det vara så svårt med förändringar som egentligen är förbättringar?
